Ingen bebis fortfarande, man går bara och väntar nu. Hade sammandragningar med jämna mellanrum hela dagen igår som gjorde ont detta trots att jag vilade i princip hela dagen. Dock var det bättre med fogarna när jag fick vila. Det la sig dock när jag skulle sova på kvällen och inga känningar inatt. Idag har det varit en hel del sammandragningar men inte lika mycket som gjort ont. Det är ju med skräckblandad förtjusning som man ser fram emot att ha riktigt ont. Man vill ju det för att få bebis men samtidigt vet man hur jädra ont det gör. Hoppas bara man hinner få någon smärtlindring denna gången. Nu blir det nyheter och sedan familjen annorlunda. Då ska man inte tycka synd om sig själv, hur de får ihop det är ett mirakel ibland tycker jag.:-)